Död ved i vår skog

För att en skog ska vara  riktigt levande behövs död ved. Det låter kanske konstigt, men i och på den döda veden lever en massa svampar, lavar, mossor och olika sorters insekter med flera. Fåglar som hackspettar letar larver och bygger bo där. Idag är det tyvärr ont om död ved i våra skogar.

En dag i höstas när vi var ute i vår skolskog gick vi på spaning... vi letade efter torrakor (ett dött träd som fortfarande står upp), stubbar, lågor (ett dött träd som ligger ned) och rishögar. Från kommunen hade vi fått fina skyltar att sätta upp som berättar varför det är bra med död ved och vem som kan bo i den.
Det visade sig att vår lilla skog faktiskt hade ganska många både torrakor och lågor.  Nu hoppas vi att alla som promenerar i vår skolskog får mer förståelse för varför man lämnat gamla döda träd i skogen. Även vi gillar våra döda träd. En stor ek som föll i en storm förra hösten har nu blivit en låga och en klätterplats.

En stubbe för en skylt

En torraka

En låga

En blomstrande bildlektion

Vi har ju haft en lång varm höst så våra blomsterlådor har bjudit på en lång och rik blomning. Det har ju varit till glädje för många besökande humlor, bin och fjärilar. Det finns dock fler som kan ha nytta av all blomprakt. Årskurs 6 fick en dag i september i uppgift att leta upp grundfärgerna blått, rött och gult bland våra blommor. En annan del av uppgiften var att kunna samarbete. Eleverna jobbade två och två. När de hittat de tre färgerna skulle de teckna av blommorna, färglägga dem med vattenfärg samt om möjligt även artbestämma blomman. Efteråt blandades grön färg till som bakgrund. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst, men det finns också det man kallar kulturella ekosystemtjänster. Där naturen ger oss kunskap, inspiration, skönhetsupplevelser. Det kan vara inom konst, musik, litteratur och friluftsliv.

Vi städar vår blomsteräng

Våra duktiga sexåringar har verkligen tagit sig an vår blomsteräng. De har skördat och rensat fröer av klätt, blåklint och vallmo. De tillverkade egna frökuvert av gamla tapetprover och lyckades få ihop ett trettiotal kuvert. Fröerna såldes på skolans Öppet hus dag en lördag i november.  I vår hoppas vi att det får spira blommor i trädgårdarna till glädje för humlor, fjärilar och människor.
I förra veckan var det dags att rensa undan de kvarstående vissna blomställningarna, och inte minst att dra upp de aspskott som skjutit upp mitt i ängen. Dessutom hade där hamnat en hel del skräp som vi också plockade bort. Löven får ligga kvar som ett skyddande täcke tills våren kommer.

Aspskotten sitter hårt

Ivriga arbetsmyror

Ängen redo för vintervila

Vi lär oss mer om vårt matafvall

Femmorna fortsätter sitt hemkunskapsarbete om avfall och källsortering. Vi har vi haft besök av matavfallsrådgivarna och informatörer från Vivab (Vatten & Miljö i Väst)  Åsa, Birthe och Anna. Vår kommun, i likhet med många andra, har beslutat att börja samla in och ta tillvara vårt matavfall och ta hand om energin och näringen i det.

Det visade sig att vårt matavfall som vi samlar i papperspåsar skickas till Jönköping. Där gör man biogödsel och biogas till fordon av maten. Man kan alltså köra bil på gamla bananskal och andra matrester(om man har en gasbil förstås) - Tio mil kommet man på 1000 bananskal! Bakterier i en rötkammare tar hand om matresterna och då bildas gasen. Maten vi äter kommer då att ingår i ett kretslopp då lastbilar och bilar kan köra på biogas istället. På så sätt minskar vi på koldioxidutsläppen från fossila bränslen i atmosfären. Biogödseln kan spridas istället för konstgödsel på åkrarna.

Åsa och Birthe pratade också om maten vi köper. Var kommer den ifrån? Det finns ju både närproducerad mat och sådant som transporterats hit från andra länder. Sedan finns det ju en massa olika märkningar på mat  som Krav och Rättvisemärkt. Det har betydelse för miljön vad vi väljer att köpa. En annan viktig sak vi fick lära oss är att tänka på är hur vi kan  minska matsvinnet. Handla lagom mycket, förvara maten rätt, sänka temperaturen i kylskåpet, inte ta för mycket mat på tallriken och göra nya maträtter av matresterna är några sätt. Och så lärde vi oss att maten behöver inte vara dålig bara för att Bäst före datum gått ut. Man kan lukta och smak lite, om det känns bra är det okej att äta.

Vi avslutade vår lektion om vårt matavfall med att göra olika spännande experiment som de hade med sig.

Hem- och Konsumentkunskap i närmiljön

Årskurs fem har ägnat lite extra tid åt vårt avfall. Vi startade med att de runt skolan fick plocka olika sorters skräp (både utplacerat av oss och befintligt) som de därefter skulle placera längs en tidslinje. Hur lång tid tar det för ditt skräp att brytas ned -  några månader? hundra år? tusentals år? Efter genomgången insåg vi att det mesta vi slänger finns kvar långt efter vår egen livstid...

Nu är det ju tack och lov så att allt inte bara slängs rakt u t i naturen. Hur tas avfallet hand om i vår kommun? Dags för ett besök på vår återvinningsanläggning Sandladan. Den sköts av det kommunala bolaget Vivab. Vi har turligt nog cykelavstånd dit. Väl på plats tog Don emot oss och kunde guida oss runt.
 En viktig del är att ta hand om och sortera det farliga avfallet. Hit kommer mycket olika kemikalier och förpackningar. Vi fick veta att här ska man lämna inte bara kemikalier och färg, utan även till exempel nagellack, tändare och hårsprayer. Däremot vill de inte ha gamla mediciner och använda sprutor det ska lämnas till apoteket. Fast de ser till att ta hand om det som ändå kommer in på ett bra sätt.

Allt farligt avfall sorteras av utbildad personal.
Sedan hämtas det och tas om hand i särskilda anläggningar

Sorterat 

Vet ni vad man gör av trasigt porslin och keramik, tegelstenar och gamla toastolar? undrar Don . Jo av det gör man fyllnadsmaterial som man kan lägga under asfalten när man bygger vägar. Det är ju egentligen ett naturmaterial och då sparar man på resurserna av grus och sten i naturen. 

Idag är det en väldigt liten del av vårt avfall som inte tas om hand och återvinns. 

Det man inte kan ta hand om läggs på deponi. 

På Sandladan kan man välja att skänka till exempel möbler istället för att slänga dem. De tas då om hand och fräschas upp av Återbruket och kommer till ny användning.

Här lämnas lämnas trävirke som ska bli till flis och sedan värme i våra bostäder.

Nu börjar vi källsortera på skolan

I dagarna har eleverna i vår Grön Flagg grupp gjort iordning vår nya källsortering. Nu kan vi sortera pantburkar/flaskor, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat och ofärgat glas samt wellpapp i våra fina kärl i korridorerna.  Varje klassrum  och arbetsrum har dessutom sortering av papper/tidningar.
I ett särskilt rum har vi placerat en batteriholk och röda lådor för annat farlig avfall som glödlampor och till exempel färgrester. Dessutom har personalrummet och de klasser som önskar möjlighet att sortera ut matavfall. Det passar fint för de yngre eleverna att under sin fruktstund skicka runt den lilla matavfallspåsen istället för papperskorgen. Vi hoppas genom vårt källsorteringsprojekt, där vi fått stöd av kommunen, kan gå i bräschen för andra skolor och kommunala verksamheter. Nu återstår det förstås att se om vi blir bra på att sortera och gärna även minska vårt avfall på skolan.

Vi har även gjort iordning ett skåp med lådor där vi kan lägga återbruksmaterial som kan användas för pyssel på fritids och vid olika lektionstillfällen.

Trafik och närmiljö

Under hösten har utegruppen arbetat med tema trafik. Genom olika lekar, övningar och reflektioner har de befäst sina kunskaper om trafikmärken, trafikregler, olika transportsätt med mera. Dessutomkom polisen på besök och berättade om cyklar och trafik. Vi anlade en utmanande och mycket uppskattad cykelbana. Här sattes balans och motorik på prov i olika moment. Man fick cykla hur många varv som helst och för varje gång gick det lite bättre. 

Balansera på vickande bräda...

och cykla mellan koner

Här blir det matematik. Stapeldiagram med lego - hur tar du dig till skolan?

Hur känns din skolväg? Känner du dig säker?

Här gäller det att samla trafikmärken till sin grupp

Vad måste finnas på din cykel för att den ska vara laglig i trafiken?

Så här ska det se ut - och så hjälmen på när du cyklar förstås

Vattenkalaset

Rusning till tårtkalaset!

Äntligen blev det dags att fira att vi blev Årets vattenskola 2014.
Ute på skolgården bjöds alla på blåbärstårta och till det serverades förstås vårt goda grundvatten. Vi hade dukat med blå dukar, blå ballonger och levande ljus för att få ännu mer vattenkänsla. Dagen till ära gjorde vi också härligt stora såpbubblor...fast för oss var de förstås symboliska vattendroppar som seglade iväg med vinden.

Härliga bubblor skapas lika unika som eleverna själva

Det är såå fascinerande...

Eleverna tycker till om Falkenbergs centrum

Häromdagen besökte en av våra högstadieklasser "Offentliga rummet" i Falkenberg på sin SO-lektion. Där tog Henrik Olsson, kommunens centrumutvecklare, emot oss.  Vi träffade också Agneta Snygg som är Centrumledare, Göran Blomqvist ordförande i Falkenbergs Innerstadsförening och Karl-Erik Åberg från Vänsterpartiet. Vi lyckades knö oss in allihop och satte därmed dagens rekord med över 20 personer samtidigt.
Eleverna fick berätta vad de tyckte man skulle göra för att får ett mer levande  och attraktivt centrum. En plats, ett hus där ungdomar kan samlas och göra saker, mer belysning på vintern, fler parker, affärer och en nöjespark var några exempel som kom upp.
Var går gränsen för Falkenbergs centrum? Eleverna uppmanades att rita in på en karta var de tycker tillhör centrum.
Därefter fick de i uppgift att fotografera en plats de gillar och vill bevara, samt en plats de tycker mindre bra om och skulle vilja förändra. Resultatet av detta ska klassen sammanställa och skicka in till kommunen.
Det här tycker vi är ett bra initiativ. Det är viktigt att man även som ungdom får chansen att tycka till och vara delaktig i samhällsutvecklingen.

Myggnäten har nått sina mål i Uganda

Häromdagen fick vi dessa härliga bildbevis på att vårt bidrag till inköp av myggnät verkligen når de som behöver dem. Hjälporganisationen KACCAD i Uganda har skickat dem till oss.

Årets Vattenskola 2014

Tre glada Vattenprismottagare från skolan - Birgitta, Cecilia och Jenny

Vi är så glada över att vår skola fått utmärkelsen Årets Vattenskola för vårt arbete kring ”Vatten”. Nomineringen sker genom SIWI  - Stockholm International Water Institute. På Skolforums mässa i Stockholm fick vi äran att ta emot priset och vi känner oss så stolta. Tack alla elever och personal för allt vi gjort tillsammans om vatten!

Motivering:

”Årets Vattenskola är Falkenbergs Montessoriskola för deras breda vattenarbete över samtliga årskurser med en blandning av faktabaserade kunskaper och tillämpningar. Juryn var mycket imponerad av skolans gedigna arbete med att integrera vatten, miljö och hållbarhet i undervisningen”. 

I morse ringde Sveriges Radio P4 Halland och ville intervjua oss. Och det passade ju bra för vi var ute i skogen med hela fritids. 

Hela skolan åker till Morups Tånge

I början av september, en fantastisk sensommardag, var vi på naturreservatet Morups Tånge utanför Falkenberg. Syftet var att alla eleverna, nya som gamla, skulle få chansen att lära känna varandra bättre och göra något tillsammans. Vårt tema under dagen var både naturen och hållbar utveckling med ämnesöverskridande aktiviteter. En del stationer hade vi pedagoger hand om, andra hade eleverna ordnat och hade ansvar för. Vi  målade, gjorde memory om skräp, engelskaövningar om däggdjur, skådade fågel och lärde oss mer om naturreservatet, källsorteringstävling, dofttävling  och korvgrillning. Sist men inte minst hade vi förmånen att få gå upp i fyren. Så fick vi även en lektion i fyrhistoria.

konstverk på tork

bara för dem som inte har svindel...

blivande fågelskådare?!

skapandeprocess

från fyren fick man överblick