Vi lär oss mer om vårt matafvall

Femmorna fortsätter sitt hemkunskapsarbete om avfall och källsortering. Vi har vi haft besök av matavfallsrådgivarna och informatörer från Vivab (Vatten & Miljö i Väst)  Åsa, Birthe och Anna. Vår kommun, i likhet med många andra, har beslutat att börja samla in och ta tillvara vårt matavfall och ta hand om energin och näringen i det.

Det visade sig att vårt matavfall som vi samlar i papperspåsar skickas till Jönköping. Där gör man biogödsel och biogas till fordon av maten. Man kan alltså köra bil på gamla bananskal och andra matrester(om man har en gasbil förstås) - Tio mil kommet man på 1000 bananskal! Bakterier i en rötkammare tar hand om matresterna och då bildas gasen. Maten vi äter kommer då att ingår i ett kretslopp då lastbilar och bilar kan köra på biogas istället. På så sätt minskar vi på koldioxidutsläppen från fossila bränslen i atmosfären. Biogödseln kan spridas istället för konstgödsel på åkrarna.

Åsa och Birthe pratade också om maten vi köper. Var kommer den ifrån? Det finns ju både närproducerad mat och sådant som transporterats hit från andra länder. Sedan finns det ju en massa olika märkningar på mat  som Krav och Rättvisemärkt. Det har betydelse för miljön vad vi väljer att köpa. En annan viktig sak vi fick lära oss är att tänka på är hur vi kan  minska matsvinnet. Handla lagom mycket, förvara maten rätt, sänka temperaturen i kylskåpet, inte ta för mycket mat på tallriken och göra nya maträtter av matresterna är några sätt. Och så lärde vi oss att maten behöver inte vara dålig bara för att Bäst före datum gått ut. Man kan lukta och smak lite, om det känns bra är det okej att äta.

Vi avslutade vår lektion om vårt matavfall med att göra olika spännande experiment som de hade med sig.

Hem- och Konsumentkunskap i närmiljön

Årskurs fem har ägnat lite extra tid åt vårt avfall. Vi startade med att de runt skolan fick plocka olika sorters skräp (både utplacerat av oss och befintligt) som de därefter skulle placera längs en tidslinje. Hur lång tid tar det för ditt skräp att brytas ned -  några månader? hundra år? tusentals år? Efter genomgången insåg vi att det mesta vi slänger finns kvar långt efter vår egen livstid...

Nu är det ju tack och lov så att allt inte bara slängs rakt u t i naturen. Hur tas avfallet hand om i vår kommun? Dags för ett besök på vår återvinningsanläggning Sandladan. Den sköts av det kommunala bolaget Vivab. Vi har turligt nog cykelavstånd dit. Väl på plats tog Don emot oss och kunde guida oss runt.
 En viktig del är att ta hand om och sortera det farliga avfallet. Hit kommer mycket olika kemikalier och förpackningar. Vi fick veta att här ska man lämna inte bara kemikalier och färg, utan även till exempel nagellack, tändare och hårsprayer. Däremot vill de inte ha gamla mediciner och använda sprutor det ska lämnas till apoteket. Fast de ser till att ta hand om det som ändå kommer in på ett bra sätt.

Allt farligt avfall sorteras av utbildad personal.
Sedan hämtas det och tas om hand i särskilda anläggningar

Sorterat 

Vet ni vad man gör av trasigt porslin och keramik, tegelstenar och gamla toastolar? undrar Don . Jo av det gör man fyllnadsmaterial som man kan lägga under asfalten när man bygger vägar. Det är ju egentligen ett naturmaterial och då sparar man på resurserna av grus och sten i naturen. 

Idag är det en väldigt liten del av vårt avfall som inte tas om hand och återvinns. 

Det man inte kan ta hand om läggs på deponi. 

På Sandladan kan man välja att skänka till exempel möbler istället för att slänga dem. De tas då om hand och fräschas upp av Återbruket och kommer till ny användning.

Här lämnas lämnas trävirke som ska bli till flis och sedan värme i våra bostäder.

Nu börjar vi källsortera på skolan

I dagarna har eleverna i vår Grön Flagg grupp gjort iordning vår nya källsortering. Nu kan vi sortera pantburkar/flaskor, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat och ofärgat glas samt wellpapp i våra fina kärl i korridorerna.  Varje klassrum  och arbetsrum har dessutom sortering av papper/tidningar.
I ett särskilt rum har vi placerat en batteriholk och röda lådor för annat farlig avfall som glödlampor och till exempel färgrester. Dessutom har personalrummet och de klasser som önskar möjlighet att sortera ut matavfall. Det passar fint för de yngre eleverna att under sin fruktstund skicka runt den lilla matavfallspåsen istället för papperskorgen. Vi hoppas genom vårt källsorteringsprojekt, där vi fått stöd av kommunen, kan gå i bräschen för andra skolor och kommunala verksamheter. Nu återstår det förstås att se om vi blir bra på att sortera och gärna även minska vårt avfall på skolan.

Vi har även gjort iordning ett skåp med lådor där vi kan lägga återbruksmaterial som kan användas för pyssel på fritids och vid olika lektionstillfällen.

Trafik och närmiljö

Under hösten har utegruppen arbetat med tema trafik. Genom olika lekar, övningar och reflektioner har de befäst sina kunskaper om trafikmärken, trafikregler, olika transportsätt med mera. Dessutomkom polisen på besök och berättade om cyklar och trafik. Vi anlade en utmanande och mycket uppskattad cykelbana. Här sattes balans och motorik på prov i olika moment. Man fick cykla hur många varv som helst och för varje gång gick det lite bättre. 

Balansera på vickande bräda...

och cykla mellan koner

Här blir det matematik. Stapeldiagram med lego - hur tar du dig till skolan?

Hur känns din skolväg? Känner du dig säker?

Här gäller det att samla trafikmärken till sin grupp

Vad måste finnas på din cykel för att den ska vara laglig i trafiken?

Så här ska det se ut - och så hjälmen på när du cyklar förstås

Vattenkalaset

Rusning till tårtkalaset!

Äntligen blev det dags att fira att vi blev Årets vattenskola 2014.
Ute på skolgården bjöds alla på blåbärstårta och till det serverades förstås vårt goda grundvatten. Vi hade dukat med blå dukar, blå ballonger och levande ljus för att få ännu mer vattenkänsla. Dagen till ära gjorde vi också härligt stora såpbubblor...fast för oss var de förstås symboliska vattendroppar som seglade iväg med vinden.

Härliga bubblor skapas lika unika som eleverna själva

Det är såå fascinerande...

Eleverna tycker till om Falkenbergs centrum

Häromdagen besökte en av våra högstadieklasser "Offentliga rummet" i Falkenberg på sin SO-lektion. Där tog Henrik Olsson, kommunens centrumutvecklare, emot oss.  Vi träffade också Agneta Snygg som är Centrumledare, Göran Blomqvist ordförande i Falkenbergs Innerstadsförening och Karl-Erik Åberg från Vänsterpartiet. Vi lyckades knö oss in allihop och satte därmed dagens rekord med över 20 personer samtidigt.
Eleverna fick berätta vad de tyckte man skulle göra för att får ett mer levande  och attraktivt centrum. En plats, ett hus där ungdomar kan samlas och göra saker, mer belysning på vintern, fler parker, affärer och en nöjespark var några exempel som kom upp.
Var går gränsen för Falkenbergs centrum? Eleverna uppmanades att rita in på en karta var de tycker tillhör centrum.
Därefter fick de i uppgift att fotografera en plats de gillar och vill bevara, samt en plats de tycker mindre bra om och skulle vilja förändra. Resultatet av detta ska klassen sammanställa och skicka in till kommunen.
Det här tycker vi är ett bra initiativ. Det är viktigt att man även som ungdom får chansen att tycka till och vara delaktig i samhällsutvecklingen.

Myggnäten har nått sina mål i Uganda

Häromdagen fick vi dessa härliga bildbevis på att vårt bidrag till inköp av myggnät verkligen når de som behöver dem. Hjälporganisationen KACCAD i Uganda har skickat dem till oss.