Vi delar med oss

En skön och solig majkväll i förra veckan hade några av pedagogerna, och projektledaren för Vet Hut-projektet, på Falkenbergs Montessoriskola en fortbildning för pedagoger i Falkenbergs kommun. Vårt LONA-projekt börjar lida mot sitt slut och vi vill nu göra reklam för det kommande inspirationsmaterial "Greppa hållbart" som är ett av resultaten av vårt projekt.
"Greppa hållbart" innehåller en mängd olika övningar och tips på aktiviteter som vi gjort kring hållbar utveckling och biologisk mångfald. Materialet kommer att finnas nedladdningsbart för alla skolor och förskolor i kommunen. Det riktar sig främst till årskurs F-9.
Under kvällen, som startade i skolans skolskog, bjöd vi deltagarna att prova på några av de övningar vi gjort  - lekar, undersökningar, reflektioner m.m. Våra två utepedagoger berättade hur de jobbar med de yngre eleverna i skolskogen. Falkenbergs Naturskyddsförening, en av våra samarbetspartner, fanns på plats och berättade om sin verksamhet och vad Naturskyddsföreningen har för skolmaterial att erbjuda.
Vi avslutade kvällen vid Stafsinge håla i närheten av Stafsinge kyrka. Här blev det fika och valfria aktiviteter som fågelskådning, håva i dammen, skapa av sly, hur en skola kan starta egna naturvårdsprojekt t.ex. genom att gynna viktiga pollinerare som solitärbin och humlor.

Hur kan man ordna källsortering på skolan?

Vilka sockerarter innehåller dessa produkter? Vad är naturligt socker och vad är sötningsmedel?

Utepedagogerna berättar

Här lägger vi en tidslinje med olika sorters skräp - hur lång tid tar det för en plastpåse att brytas ned?

Gör ett vildbihotell av vass, så en blomsteräng, skapa sandblottor för vildbin

Nu råder vi bot på bostadsbristen

Igår tillverkade vi  fantasifulla insektshotell. Äldre och yngre elever hjälptes åt att designa och bygga. Nu hoppas vi att solitärbin vill bygga bo i vassrören och håligheterna. Att fjärilar, nyckelpigor med flera hittar trevliga krypin. Snart ska hotellen sättas upp vid skolan och i våra skolskogar. Här kan du läsa mer vildbin och humlornas roll och hur du gynnar dem.

Vi besöker stadshuset i Falkenberg

På ett vitt papper placerar Cecilia och Birgitta bilder på fyra villor. Nu är det dags för eleverna i årskurs två att fundera på hur det ska se ut och vad som ska finnas runt omkring. Vad behöver finnas för att både människor och natur ska trivas och må bra?  Fotbollsplan, parkour, skog, park, vatten svaren haglar snabbt in från barnen. Nu är det dags att gå till stadshuset där vi ska träffa Charlotte Wingårdh och Lina Persson som jobbar på Stadsbyggnadskontorets planenhet. De ska berätta för oss hur det går till på "riktigt" när man planerar för till exempel ett nytt bostadsområde.

Charlotte och Lina hade en massa intressant att berätta. Vi fick veta mer om olika sorters arkitektur och arkitekter. Charlotte är landskapsarkitekt. Det är mycket att tänka på när man planerar; tillgänglighet  - kan komma fram med rullstol?, sociala värden, platsens historia, hur man tar hand om vatten och avfall, hållbarhet- naturen och miljön ska "hålla" och bo i även för framtida generationer, säkerhet och trygghet - vi vill inte ha en massa tung trafik utanför husknuten. Det kändes nu som att vår egen bostadsplanering inte var så tokig. Vi hade  faktiskt med flera av dessa aspekter. Vi överlämnade vår "plan" och Lina och Charlotte tackade och berättade att man vill väldigt gärna ha synpunkter från invånarna som bor i kommunen om hur man vill att det ska se ut och fungera där man bor. Just nu jobbar man med Vallarna och Hertingskogen

Vi fick lära oss många ord som medborgardialog, politiker, översiktsplan, detaljplan. Charlotte och Lina är tjänstemän på kommunen, men de som bestämmer i är politikerna. Vi fick först gå och titta på kontoren där tjänstemännen sitter och jobbar och därefter var det dags för se var politikerna håller till när de tar beslut. Därefter var det dags att tacka för oss och promenera tillbaka i vårsolen.

Charlotte och Lina

Kommunfullmäktigesalen

Geologbesök

Idag har årskurs 6 haft besök av Amanda Baumgartner och Jan-Olof Arnbom från SGU, Sveriges geologisk undersökning. Jan-Olof berättade vad en geolog arbetar med och vi fick känna och titta på några olika bergarter. Vi diskuterade vad de används till i samhället. Idag finns det ungefär 14 gruvor i Sverige för  hundra år sedan fanns det 500 stycken. Fast vi producerar mer idag. 

Metaller och bergarter som vi använder till allt från mobiltelefoner till vägbyggen är exempel på en så kallad gratistjänst, eller Ekosystemtjänst, från naturen.

Amanda berättade om olika typer av kartor och bjöd in oss att medverka i en internationell karttävling för barn. Vinnarnas bidrag från olika länder kommer att visas i Rio i augusti. Vi fick också en present - en geologilåda med olika sorters bergarter och mineraler. Amanda tipsade oss pedagoger om Skolgis och Geologins dag. Vi tackar för ett trevligt och lärorikt besök.

I Sverige bryter vi bland annat järn och koppar.

Kartor är inte precis någon ny uppfinning

Karttävling - rita din egen karta

ja det ÄR guld som glimmar!

Fältspat finns i porslin

Död ved i vår skog

För att en skog ska vara  riktigt levande behövs död ved. Det låter kanske konstigt, men i och på den döda veden lever en massa svampar, lavar, mossor och olika sorters insekter med flera. Fåglar som hackspettar letar larver och bygger bo där. Idag är det tyvärr ont om död ved i våra skogar.

En dag i höstas när vi var ute i vår skolskog gick vi på spaning... vi letade efter torrakor (ett dött träd som fortfarande står upp), stubbar, lågor (ett dött träd som ligger ned) och rishögar. Från kommunen hade vi fått fina skyltar att sätta upp som berättar varför det är bra med död ved och vem som kan bo i den.
Det visade sig att vår lilla skog faktiskt hade ganska många både torrakor och lågor.  Nu hoppas vi att alla som promenerar i vår skolskog får mer förståelse för varför man lämnat gamla döda träd i skogen. Även vi gillar våra döda träd. En stor ek som föll i en storm förra hösten har nu blivit en låga och en klätterplats.

En stubbe för en skylt

En torraka

En låga

En blomstrande bildlektion

Vi har ju haft en lång varm höst så våra blomsterlådor har bjudit på en lång och rik blomning. Det har ju varit till glädje för många besökande humlor, bin och fjärilar. Det finns dock fler som kan ha nytta av all blomprakt. Årskurs 6 fick en dag i september i uppgift att leta upp grundfärgerna blått, rött och gult bland våra blommor. En annan del av uppgiften var att kunna samarbete. Eleverna jobbade två och två. När de hittat de tre färgerna skulle de teckna av blommorna, färglägga dem med vattenfärg samt om möjligt även artbestämma blomman. Efteråt blandades grön färg till som bakgrund. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst, men det finns också det man kallar kulturella ekosystemtjänster. Där naturen ger oss kunskap, inspiration, skönhetsupplevelser. Det kan vara inom konst, musik, litteratur och friluftsliv.

Vi städar vår blomsteräng

Våra duktiga sexåringar har verkligen tagit sig an vår blomsteräng. De har skördat och rensat fröer av klätt, blåklint och vallmo. De tillverkade egna frökuvert av gamla tapetprover och lyckades få ihop ett trettiotal kuvert. Fröerna såldes på skolans Öppet hus dag en lördag i november.  I vår hoppas vi att det får spira blommor i trädgårdarna till glädje för humlor, fjärilar och människor.
I förra veckan var det dags att rensa undan de kvarstående vissna blomställningarna, och inte minst att dra upp de aspskott som skjutit upp mitt i ängen. Dessutom hade där hamnat en hel del skräp som vi också plockade bort. Löven får ligga kvar som ett skyddande täcke tills våren kommer.

Aspskotten sitter hårt

Ivriga arbetsmyror

Ängen redo för vintervila