Vi får veta mer om vår damm

Bengt-Åke från Vivab (som har hand om kommunens dricks- och avloppsvatten)
berättar att vår damm är en så kallad dagvattendamm.

Plats för lite fler frågor

Naturligtvis måste vi håva också. Alltid hittar vi något spännande.

Gör om Falkenbergs centrum

Arbetsområdet Staden i SO fortsätter...
Nu gäller det att bygga en modell av Falkenbergs centrum efter aspekterna;
1. Miljö / ekosystemtjänster 2. infrastruktur och  3. de sociala aspekterna
Hur önskar eleverna att deras centrum ska se ut? Finns det något för alla åldersgrupper? Vad behövs för att samhället ska fungera? Det är mycket att tänka på...

Årskurs 7 jobbar med staden

I SO jobbar årskurs 7 med arbetsområdet Staden. Ett ämnesöverskridande arbete där hållbar utveckling vävs in. Eleverna jobbar tillsammans i mindre grupper.

Utifrån frågeställningen "Vad får er att trivas i en stad?" diskuterar och grupperar eleverna sina svar under tre rubriker;

Vad flyter och vad sjunker?

I utegruppen har f-2 experimenterat på temat vatten.
Väl tillbaka på skolan reflekterar vi kring vad vi lärt oss på vår utelektion.

Att rena vatten

När vi hade besök från miljöförvaltningen fick vi veta att vattnet renas på vägen ned genom marken till grundvattnet. Det silas genom sanden i marken. I vattenverken härmar man naturen och låter ytvattnet från t.ex. Ätran silas genom sandfilter.
Det här måste undersökas tänkte vi i förskoleklassen.

Vi diskuterar hur vi ska kunna ta reda på om vattnet blir renare
 när det rinner ner genom marken. Vi kanske kan bygga en modell av naturen.

Vi behöver följande utrustning. Sand, sil, vatten, lite mossa,
 en hink att fånga upp vattnet i och ett par glasburkar

Geggamoja (smutsvatten) visste alla hur man tillverkar.
 För att kunna jämföra om vi lyckats rena vår
 geggamoja sparade vi lite  i en glasburk. 

Geggamojan får regna över mossan och sanden

Nu är det spännande  - har vi lyckats rena vårt smutsvatten?!

Oj vilken skillnad det blev!

Efter lite diskussioner kom vi fram till att man kanske kan
 sila smutsvatten ett par gånger till och få det ännu renare

Miljöförvaltningen hade rätt  - sanden i marken fångar upp smuts
 som till exempel jordpartiklar. Värre är det nog med gifter från biltvätt
och besprutningsmedel, det är bäst att de inte hamnar i naturen alls.

Var kommer vårt dricksvatten ifrån?

Vi fick besök av en som jobbar på kommunens Miljö och hälsoskyddskontor. Vi fick veta varifrån vårt dricksvatten kommer och hur man ska vara rädd om det. Ingenting försvinner i naturen och gifter som vi människor släpper ut kan hamna i vårt grundvatten. Man kan läsa mer om Falkenbergs dricksvatten här.

Vi tittar på kartan över vår kommun. Vi ser Ätran och Vinån där en del av dricksvattnet tas ifrån.
Och där ligger vattenverken Jonstorp och  Kärreberg.

Det finns en hel del smuts på en bil som vi inte vill ha i vårt grundvatten.
Bättre med en biltvätt där tvättvattnet tas om hand.

I askan kan finnas giftiga ämnen som följer med regnet ner till grundvattnet

Man kanske kan plocka bort insektslarverna i stället,
eller prova med något som är mer miljövänligt som t.ex. såpvatten.

Utställning om havet

I korridoren ställer vi ut elevernas arbeten. På så sätt kan alla ta del av vad vi gör.
Här är f-2 klassernas arbeten om havet.

Att bära vatten

I skolans Grön flagg arbete har vi Vatten som tema. Vi försöker på olika sätt koppla det till vårt projekt och hållbar utveckling. En viktig del i undervisningen är att lära med alla sinnen.

För ett tag sedan fick våra yngre elever fundera kring vad vi använder vatten till och hur mycket vatten vi behöver varje dag här i Sverige. Det blev en ganska mäktig syn när vi till slut radat upp 18 st tioliters hinkar fyllda med vatten på skolgården. Efter lite matematik kom vi fram till att;  för att duscha, diska, dricka, laga mat, gå på toa m.m behöver vi cirka 180 liter per person och dag. Så här ser det ju dock inte ut överallt i världen.

Dagens innan hade vi sett en film från Uganda. Där får man gå långt för att hämta sitt vatten. Oftast är det barnen uppgift. Att behöva gå några kilometer för att hämta tio liter vatten är inte ovanligt. Dessutom är kanske inte vattnet särskilt rent.
Vi beslutar oss för att prova att bära en tiolitershink med vatten. Hur långt orkar vi bära? Runt skolgården? Med liv och lust kastar eleverna sig över uppgiften. De får en hink per två elever och provar att både bära själva och tillsammans.

Väl tillbaka efter ett varv runt skolgården kunde de konstatera att det var tungt och att de spillde en hel del vatten. Tillsammans reflekterar vi över hur det skulle vara att bära flera kilometer - vi skulle nog inte orka. Och inte skulle vi haft råd att spilla ut så mycket vatten.
Vad skulle vi använda vattnet till om vi bara fick tio liter på en dag? Och tänk om vi skulle behöva bära hem vårt vatten varje dag - 180 liter per person, skulle ens dagen räcka till?

Johnny berättar om Uganda

I dagarna hade vi besök av Johnny Thronsson. Han berättade och visade bilder från byn Bulenga i Uganda. Där har han kontakt med en organisation som heter KACCAD (Kyosiga Community Christian Association for Development). Johnny berättade om sina resor till Uganda och livet för människorna i Bulenga. Om svårigheter som fattigdom, sjukdomar och brist på rent vatten, men också om glädjen och generositeten hos människorna han möter.

"Vår" vattenbrunn 

I våras samlade våra högstadieelever in pengar i ett eget operation dagsverke som vi skänkte till organisationen. Vår skola (tillsammans med ett par andra bidragsgivare) har nu bidragit till att skolan fått en egen brunn. Nu slipper eleverna gå långt för att hämta vatten. Något som gör att de ofta missar lektioner.






Det är viktigt att känna att man kan göra skillnad. Nu när vi har kontakt med byn genom Johnny och kan se resultatet, blir det tydligare för eleverna att vi verkligen är med och påverkar.
Ibland är det bara en så enkel sak som ett myggnät som behövs. Att sova under ett myggnät gör att man undviker och bli stucken av myggorna som sprider sjukdomen malaria. Detta engagerade våra yngre elever. Efter föredraget har det bestämts att en del av intäkterna från deras kommande julshow ska gå till att köpa in fler myggnät till byn.

Sköna sensommardagar vid havet

I början av september tog vi lokalbussen ner till havet. Förskoleklassen, åk 1 och åk 2 fick alla var sin dag nere vid stranden. Här i närheten mynnar ån Ätran ut, som vi undersökt i vårt arbete med att följa restaureringen av Hertingforsen. Nu ville vi lära oss mer om havet, miljön där Ätrans laxar och ålar lever en del av sina liv.  På tre olika stationer fick eleverna undersöka djurlivet med hjälp av håvar och baljor, lära sig några vanliga grön-, röd- och brunalger samt ett antal musslor och snäckor. Vi tog med oss alger hem som vi gjorde vackra algtavlor av. 

Fullt fokus på håvningen

Musselstudier - vilken är hjärtmusslan, blåmusslan, sandmusslan?

Bra att ha med bilder att jämföra våra fynd med

Vi fick lyckades till och med få fisk när vi håvade. Här en Tångspigg

Det är svårt att fånga de små pungräkorna med skeden

Det gäller att leta noga många av kräftdjuren gömmer sig bland algerna

Här var det sågtång !

Algtavlorna gör vi väl hemma på skolgården

Hållbara aktiviteter hela dagen

Oj vad man kan åstadkomma mycket när man är många. Alla elever, från 6 till 16 år, deltog i arbetet under dagen. Nu har vi planterat 700 blomsterlökar på skolgården - narcisser, pärlhyacinter, krokus, scilla med flera. En äng har anlagts i gräsmattan. Dessutom har vi tillverkat en massa vildbihotell som vi ska hänga upp. Falkenbergs Naturskyddsförening var på plats med en naturvänlig poängpromenad. Till våren blir det spännande att se resultatet av vår naturvårdsinsats. Vi hade också besök av Bengt-Åke Salsgård från Barn-och utbildningsnämnden och Hallands Nyheter gjorde ett fint reportage om oss tidningen.

Lökplantering av stora elever ...

...såväl som små

Här tillverkas vildbihotell

lätta att göra av några vasstrån och snöre

Humlor kan få ett bo av en tom lerkruka och lite torr gräs

Ängen börjar ta form

Det behövs sand till ängen så att jorden blir mager

Margareta och Inger delade ut ängsfröpåsar till alla elever

Fröer och tips

Vi avslutade tipspromenaden med frukt i vår nya skolskog