En skolresa i HUTanda

När femmorna skulle åka på skolresa var resmålen en förlängning av det arbete vi gjort kring ån Ätran och hållbar utveckling. Vi följde Ätran uppströms och vårt första mål blev August Bondessons barndomshem "Fågelboet" i Vessigebro. Vår guide var Kristina Brixson, som arbetar på Hallands kulturhistoriska museum.  Vi talade om uppväxtförhållande, yrkesval, att vara kändis på 1800-talet, att förlora nästan alla sina syskon när man själv är barn. Det blev reflektioner över vilka förutsättningar människorna levde under förr och  på hur vi lever idag.

Nästa stopp blev  "Döda fallet" vid Yngeredsforsen. Förutom en god lunch blev det industrihistoria och ett tydligt bevis på hur vattenkraft påverkar naturen. Här kan inga av Ätrans laxar vandra upp. De får simma upp för att leka i biflödet Högvadsån redan när de når kraftverket vid Ätrafors.
I de små vattensamlingarna som bildats nedanför dammvallen vid döda fallet finner en rödlistad art en fristad, den större vattensalamandern. Den är inte så vanlig som den mindre vattensalamandern. Den vill ha lövskog med mycket död ved och småvatten i närheten. Sådana miljöer är det inte så gott om idag.Vi lyckades inte fånga den större vattensalamandern, men väl den mindre som också finns här.

Nästa mål handlade om ett annat energislag än vattenkraft- nämligen vind. Vi hade förberett oss i skolan med en lektion om vindkraft. Tittat på en del filmer. Talar om dess för och nackdelar. Hur de fungerar med mera. Nu var det dags att titta på ett kraftverk i verkligheten. Nästan hundra meter upp i luften sitter rotorbladen som har en diameter på 103 m. Tio sådana kraftverk ska kunna försörja cirka 3500 villor med el.

Blomsterlådorna studeras

I maj noteras det hur det växer i våra blomsterlådor med växter som ska locka bin och fjärilar. Vad har hänt i lådan sedan sist? Hur många olika sorters blommor ser du? Sitter blomman ensam eller flera tillsammans? Vi antecknar, fotograferar och ritar senare följer vi upp hur det växer.

En månad senare har det hänt saker...

Vi har lärt oss mer om lerans betydelse för Falkenberg

Under läsåret har flera klasser från åk 2 till 5 deltagit i skapande skola aktiviteter "Hållbara historier" tillsammans med Falkenbergs museum. På temat  "Lera - krukmakare, kakelugnsmakare och tegelbruk" fick vi reda på mer om vad leran haft betydelse för Falkenberg, var leran kommer ifrån och vad den består av, vad man tillverkade av lera. Natur och kultur blir sammanlänkat. Med hjälp av museets guider Jenny och Daniel fick vi leta spår av leranvändningen i gamla stan. Vi fick också prova på att göra egna pärlor av lera som vi sedan brände över öppen eld på skolgården. Det blev en ämnesöverskridande dag som vi kunde koppla till både NO, SO, bild, slöjd med mera. Dessutom är ju leran kopplad till Ätran som vi jobbar mycket med i vårt projekt.

Jenny och Daniel välkomna oss till Storgatan 69 eller Hindströmsgården som den kallas.
Elof Hindström var förresten kakelugnsmakare och bodde i huset för cirka 100 år sedan.

Ett mystiskt fynd hade gjorts i uthuset, inklämt som isolering i väggen.
Ett par mycket gamla, väldigt leriga och ganska små byxor hm... vem kan de ha tillhört?!

Jenny visar oss hur man gör lerpärlor

Daniel visar runt i gamla stan.
 Tänk att det fortfarande finns kvar ett krukmakeri - Törngrens.
 Det startade redan 1789.

Inne på hembygdsmuseet fanns det många spännande  föremål tillverkade av lera

När pärlorna torkat la vi dem i plåtburkar och varvade med halm.
 Sedan eldade vi i cirka två timmar runt om och uppe på burkarna.
Vid elden passade vi på att diskutera vad som händer när ett vedträ brinner.
Vad tar energin vägen? Vart tar allt annat vägen som en gång bundits i fotosyntesen?
Klurigt det där med kretslopp.

När burkarna svalnat kunde vi öppna locket.
Halmen hade blivit kolad och pärlorna svartbrända

Alla pärlor blev unika 

En del valde att skriva sitt namn

Ängen står i full blom

Vallmo, blåklint och klätt står i full blom lagom till skolavslutningen.Till glädje för både oss och pollinerarna. Ängsfröerna som vi fick av naturskyddsföreningen sådde vi redan i höstas på vår hållbarhetsdag. De som blommar nu är ettåringarna sedan hoppas vi på att även fleråriga gullvivor, prästkragar, blåklockor med flera kommer nästa år. 

Ängen i juni

i maj månad

i mars månad

En stenhumla besöker en blåklint

Besök vid Stafsinge håla

Högstadieelever med sin lärare Alf får träffa Kill Persson

Här står vi och funderar på vilka tre saker som
är viktiga för ett djur och andra levande organismer...

Leta upp en spindel, sa Kill - klart vi gör!

Fyra klasser fick möjlighet att träffa Kill Persson, biolog som jobbar både med naturvård och naturskolepedagogik.  Det blev samtal och reflektioner om livets förutsättningar, insekters livscykler, vad hamburgare och glass har med bin att göra etc.
Kill har bidragit med sin kunskap till vårt naturvårdsprojekt för vildbina vid Stafsinge håla. Denna dag kom han och besökte oss och vi visade resultatet av grävningsarbetet som gjorts för bina. Han berättade om sitt arbete med naturvård. Alla djur behöver någonstans att bo, de behöver skydda sig från att bli uppätna samt kunna föröka sig. De vildbina som bor i sanden vid Stafsinge håla behöver pollen och nektar - alltså blommor av olika slag, samt solbelyst sand att gräva sina boplatser och lägga sina ägg i. Nu när kommunen grävt bort en del av de höga gräs, som började täcka sanden, har bina fått fler boplatser. Det finns en hel del blommor och blommande träd, men kanske kan de bli fler nu när vi grävt och kanske ännu fler om man nästa år gör en naturvårdsbränning. Vi får väl se. Samarbetet fortsätter.
Vi fick veta att ett av vildbina som vi såg och som bor i sanden heter Vårsidenbi . Det kom också flygandes en jordhumla och ett annat litet bi som tillhör gruppen bladskärarbin. De kan bland annat bygga bon i insektsgångar i gammalt trä eller växtstjälkar. Så bra att vi även satt ut en del av våra vildbihotell (buntar av vassrör) och stubbar med hål i som vi gjorde på vår Hållbarhetsdag i höstas.
Häromdagen visades det ett program om på tv om binas viktiga roll. Det känns att vi jobbar med något som är både aktuellt och viktigt.

Nu när vi har en expert på plats passar  vi på att fråga om allt vi hittar...

En nykläckt flickslända minsann. Den har levt som larv i vår damm.

Vildbihotell i form av stubbe med hål samt vassrör

Vi tittar till våra humlebon

En jordlöpare provar vårt humlebo.
Gräv ner en kruka med lite torrt gräs i - vips så har du en bostad till dina humlor!