Vi besöker stadshuset i Falkenberg

På ett vitt papper placerar Cecilia och Birgitta bilder på fyra villor. Nu är det dags för eleverna i årskurs två att fundera på hur det ska se ut och vad som ska finnas runt omkring. Vad behöver finnas för att både människor och natur ska trivas och må bra?  Fotbollsplan, parkour, skog, park, vatten svaren haglar snabbt in från barnen. Nu är det dags att gå till stadshuset där vi ska träffa Charlotte Wingårdh och Lina Persson som jobbar på Stadsbyggnadskontorets planenhet. De ska berätta för oss hur det går till på "riktigt" när man planerar för till exempel ett nytt bostadsområde.

Charlotte och Lina hade en massa intressant att berätta. Vi fick veta mer om olika sorters arkitektur och arkitekter. Charlotte är landskapsarkitekt. Det är mycket att tänka på när man planerar; tillgänglighet  - kan komma fram med rullstol?, sociala värden, platsens historia, hur man tar hand om vatten och avfall, hållbarhet- naturen och miljön ska "hålla" och bo i även för framtida generationer, säkerhet och trygghet - vi vill inte ha en massa tung trafik utanför husknuten. Det kändes nu som att vår egen bostadsplanering inte var så tokig. Vi hade  faktiskt med flera av dessa aspekter. Vi överlämnade vår "plan" och Lina och Charlotte tackade och berättade att man vill väldigt gärna ha synpunkter från invånarna som bor i kommunen om hur man vill att det ska se ut och fungera där man bor. Just nu jobbar man med Vallarna och Hertingskogen

Vi fick lära oss många ord som medborgardialog, politiker, översiktsplan, detaljplan. Charlotte och Lina är tjänstemän på kommunen, men de som bestämmer i är politikerna. Vi fick först gå och titta på kontoren där tjänstemännen sitter och jobbar och därefter var det dags för se var politikerna håller till när de tar beslut. Därefter var det dags att tacka för oss och promenera tillbaka i vårsolen.

Charlotte och Lina

Kommunfullmäktigesalen

Geologbesök

Idag har årskurs 6 haft besök av Amanda Baumgartner och Jan-Olof Arnbom från SGU, Sveriges geologisk undersökning. Jan-Olof berättade vad en geolog arbetar med och vi fick känna och titta på några olika bergarter. Vi diskuterade vad de används till i samhället. Idag finns det ungefär 14 gruvor i Sverige för  hundra år sedan fanns det 500 stycken. Fast vi producerar mer idag. 

Metaller och bergarter som vi använder till allt från mobiltelefoner till vägbyggen är exempel på en så kallad gratistjänst, eller Ekosystemtjänst, från naturen.

Amanda berättade om olika typer av kartor och bjöd in oss att medverka i en internationell karttävling för barn. Vinnarnas bidrag från olika länder kommer att visas i Rio i augusti. Vi fick också en present - en geologilåda med olika sorters bergarter och mineraler. Amanda tipsade oss pedagoger om Skolgis och Geologins dag. Vi tackar för ett trevligt och lärorikt besök.

I Sverige bryter vi bland annat järn och koppar.

Kartor är inte precis någon ny uppfinning

Karttävling - rita din egen karta

ja det ÄR guld som glimmar!

Fältspat finns i porslin

Död ved i vår skog

För att en skog ska vara  riktigt levande behövs död ved. Det låter kanske konstigt, men i och på den döda veden lever en massa svampar, lavar, mossor och olika sorters insekter med flera. Fåglar som hackspettar letar larver och bygger bo där. Idag är det tyvärr ont om död ved i våra skogar.

En dag i höstas när vi var ute i vår skolskog gick vi på spaning... vi letade efter torrakor (ett dött träd som fortfarande står upp), stubbar, lågor (ett dött träd som ligger ned) och rishögar. Från kommunen hade vi fått fina skyltar att sätta upp som berättar varför det är bra med död ved och vem som kan bo i den.
Det visade sig att vår lilla skog faktiskt hade ganska många både torrakor och lågor.  Nu hoppas vi att alla som promenerar i vår skolskog får mer förståelse för varför man lämnat gamla döda träd i skogen. Även vi gillar våra döda träd. En stor ek som föll i en storm förra hösten har nu blivit en låga och en klätterplats.

En stubbe för en skylt

En torraka

En låga

En blomstrande bildlektion

Vi har ju haft en lång varm höst så våra blomsterlådor har bjudit på en lång och rik blomning. Det har ju varit till glädje för många besökande humlor, bin och fjärilar. Det finns dock fler som kan ha nytta av all blomprakt. Årskurs 6 fick en dag i september i uppgift att leta upp grundfärgerna blått, rött och gult bland våra blommor. En annan del av uppgiften var att kunna samarbete. Eleverna jobbade två och två. När de hittat de tre färgerna skulle de teckna av blommorna, färglägga dem med vattenfärg samt om möjligt även artbestämma blomman. Efteråt blandades grön färg till som bakgrund. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst, men det finns också det man kallar kulturella ekosystemtjänster. Där naturen ger oss kunskap, inspiration, skönhetsupplevelser. Det kan vara inom konst, musik, litteratur och friluftsliv.

Vi städar vår blomsteräng

Våra duktiga sexåringar har verkligen tagit sig an vår blomsteräng. De har skördat och rensat fröer av klätt, blåklint och vallmo. De tillverkade egna frökuvert av gamla tapetprover och lyckades få ihop ett trettiotal kuvert. Fröerna såldes på skolans Öppet hus dag en lördag i november.  I vår hoppas vi att det får spira blommor i trädgårdarna till glädje för humlor, fjärilar och människor.
I förra veckan var det dags att rensa undan de kvarstående vissna blomställningarna, och inte minst att dra upp de aspskott som skjutit upp mitt i ängen. Dessutom hade där hamnat en hel del skräp som vi också plockade bort. Löven får ligga kvar som ett skyddande täcke tills våren kommer.

Aspskotten sitter hårt

Ivriga arbetsmyror

Ängen redo för vintervila

Vi lär oss mer om vårt matafvall

Femmorna fortsätter sitt hemkunskapsarbete om avfall och källsortering. Vi har vi haft besök av matavfallsrådgivarna och informatörer från Vivab (Vatten & Miljö i Väst)  Åsa, Birthe och Anna. Vår kommun, i likhet med många andra, har beslutat att börja samla in och ta tillvara vårt matavfall och ta hand om energin och näringen i det.

Det visade sig att vårt matavfall som vi samlar i papperspåsar skickas till Jönköping. Där gör man biogödsel och biogas till fordon av maten. Man kan alltså köra bil på gamla bananskal och andra matrester(om man har en gasbil förstås) - Tio mil kommet man på 1000 bananskal! Bakterier i en rötkammare tar hand om matresterna och då bildas gasen. Maten vi äter kommer då att ingår i ett kretslopp då lastbilar och bilar kan köra på biogas istället. På så sätt minskar vi på koldioxidutsläppen från fossila bränslen i atmosfären. Biogödseln kan spridas istället för konstgödsel på åkrarna.

Åsa och Birthe pratade också om maten vi köper. Var kommer den ifrån? Det finns ju både närproducerad mat och sådant som transporterats hit från andra länder. Sedan finns det ju en massa olika märkningar på mat  som Krav och Rättvisemärkt. Det har betydelse för miljön vad vi väljer att köpa. En annan viktig sak vi fick lära oss är att tänka på är hur vi kan  minska matsvinnet. Handla lagom mycket, förvara maten rätt, sänka temperaturen i kylskåpet, inte ta för mycket mat på tallriken och göra nya maträtter av matresterna är några sätt. Och så lärde vi oss att maten behöver inte vara dålig bara för att Bäst före datum gått ut. Man kan lukta och smak lite, om det känns bra är det okej att äta.

Vi avslutade vår lektion om vårt matavfall med att göra olika spännande experiment som de hade med sig.

Hem- och Konsumentkunskap i närmiljön

Årskurs fem har ägnat lite extra tid åt vårt avfall. Vi startade med att de runt skolan fick plocka olika sorters skräp (både utplacerat av oss och befintligt) som de därefter skulle placera längs en tidslinje. Hur lång tid tar det för ditt skräp att brytas ned -  några månader? hundra år? tusentals år? Efter genomgången insåg vi att det mesta vi slänger finns kvar långt efter vår egen livstid...

Nu är det ju tack och lov så att allt inte bara slängs rakt u t i naturen. Hur tas avfallet hand om i vår kommun? Dags för ett besök på vår återvinningsanläggning Sandladan. Den sköts av det kommunala bolaget Vivab. Vi har turligt nog cykelavstånd dit. Väl på plats tog Don emot oss och kunde guida oss runt.
 En viktig del är att ta hand om och sortera det farliga avfallet. Hit kommer mycket olika kemikalier och förpackningar. Vi fick veta att här ska man lämna inte bara kemikalier och färg, utan även till exempel nagellack, tändare och hårsprayer. Däremot vill de inte ha gamla mediciner och använda sprutor det ska lämnas till apoteket. Fast de ser till att ta hand om det som ändå kommer in på ett bra sätt.

Allt farligt avfall sorteras av utbildad personal.
Sedan hämtas det och tas om hand i särskilda anläggningar

Sorterat 

Vet ni vad man gör av trasigt porslin och keramik, tegelstenar och gamla toastolar? undrar Don . Jo av det gör man fyllnadsmaterial som man kan lägga under asfalten när man bygger vägar. Det är ju egentligen ett naturmaterial och då sparar man på resurserna av grus och sten i naturen. 

Idag är det en väldigt liten del av vårt avfall som inte tas om hand och återvinns. 

Det man inte kan ta hand om läggs på deponi. 

På Sandladan kan man välja att skänka till exempel möbler istället för att slänga dem. De tas då om hand och fräschas upp av Återbruket och kommer till ny användning.

Här lämnas lämnas trävirke som ska bli till flis och sedan värme i våra bostäder.