Blomsterlådorna studeras

I maj noteras det hur det växer i våra blomsterlådor med växter som ska locka bin och fjärilar. Vad har hänt i lådan sedan sist? Hur många olika sorters blommor ser du? Sitter blomman ensam eller flera tillsammans? Vi antecknar, fotograferar och ritar senare följer vi upp hur det växer.

En månad senare har det hänt saker...

Vi har lärt oss mer om lerans betydelse för Falkenberg

Under läsåret har flera klasser från åk 2 till 5 deltagit i skapande skola aktiviteter "Hållbara historier" tillsammans med Falkenbergs museum. På temat  "Lera - krukmakare, kakelugnsmakare och tegelbruk" fick vi reda på mer om vad leran haft betydelse för Falkenberg, var leran kommer ifrån och vad den består av, vad man tillverkade av lera. Natur och kultur blir sammanlänkat. Med hjälp av museets guider Jenny och Daniel fick vi leta spår av leranvändningen i gamla stan. Vi fick också prova på att göra egna pärlor av lera som vi sedan brände över öppen eld på skolgården. Det blev en ämnesöverskridande dag som vi kunde koppla till både NO, SO, bild, slöjd med mera. Dessutom är ju leran kopplad till Ätran som vi jobbar mycket med i vårt projekt.

Jenny och Daniel välkomna oss till Storgatan 69 eller Hindströmsgården som den kallas.
Elof Hindström var förresten kakelugnsmakare och bodde i huset för cirka 100 år sedan.

Ett mystiskt fynd hade gjorts i uthuset, inklämt som isolering i väggen.
Ett par mycket gamla, väldigt leriga och ganska små byxor hm... vem kan de ha tillhört?!

Jenny visar oss hur man gör lerpärlor

Daniel visar runt i gamla stan.
 Tänk att det fortfarande finns kvar ett krukmakeri - Törngrens.
 Det startade redan 1789.

Inne på hembygdsmuseet fanns det många spännande  föremål tillverkade av lera

När pärlorna torkat la vi dem i plåtburkar och varvade med halm.
 Sedan eldade vi i cirka två timmar runt om och uppe på burkarna.
Vid elden passade vi på att diskutera vad som händer när ett vedträ brinner.
Vad tar energin vägen? Vart tar allt annat vägen som en gång bundits i fotosyntesen?
Klurigt det där med kretslopp.

När burkarna svalnat kunde vi öppna locket.
Halmen hade blivit kolad och pärlorna svartbrända

Alla pärlor blev unika 

En del valde att skriva sitt namn

Ängen står i full blom

Vallmo, blåklint och klätt står i full blom lagom till skolavslutningen.Till glädje för både oss och pollinerarna. Ängsfröerna som vi fick av naturskyddsföreningen sådde vi redan i höstas på vår hållbarhetsdag. De som blommar nu är ettåringarna sedan hoppas vi på att även fleråriga gullvivor, prästkragar, blåklockor med flera kommer nästa år. 

Ängen i juni

i maj månad

i mars månad

En stenhumla besöker en blåklint

Besök vid Stafsinge håla

Högstadieelever med sin lärare Alf får träffa Kill Persson

Här står vi och funderar på vilka tre saker som
är viktiga för ett djur och andra levande organismer...

Leta upp en spindel, sa Kill - klart vi gör!

Fyra klasser fick möjlighet att träffa Kill Persson, biolog som jobbar både med naturvård och naturskolepedagogik.  Det blev samtal och reflektioner om livets förutsättningar, insekters livscykler, vad hamburgare och glass har med bin att göra etc.
Kill har bidragit med sin kunskap till vårt naturvårdsprojekt för vildbina vid Stafsinge håla. Denna dag kom han och besökte oss och vi visade resultatet av grävningsarbetet som gjorts för bina. Han berättade om sitt arbete med naturvård. Alla djur behöver någonstans att bo, de behöver skydda sig från att bli uppätna samt kunna föröka sig. De vildbina som bor i sanden vid Stafsinge håla behöver pollen och nektar - alltså blommor av olika slag, samt solbelyst sand att gräva sina boplatser och lägga sina ägg i. Nu när kommunen grävt bort en del av de höga gräs, som började täcka sanden, har bina fått fler boplatser. Det finns en hel del blommor och blommande träd, men kanske kan de bli fler nu när vi grävt och kanske ännu fler om man nästa år gör en naturvårdsbränning. Vi får väl se. Samarbetet fortsätter.
Vi fick veta att ett av vildbina som vi såg och som bor i sanden heter Vårsidenbi . Det kom också flygandes en jordhumla och ett annat litet bi som tillhör gruppen bladskärarbin. De kan bland annat bygga bon i insektsgångar i gammalt trä eller växtstjälkar. Så bra att vi även satt ut en del av våra vildbihotell (buntar av vassrör) och stubbar med hål i som vi gjorde på vår Hållbarhetsdag i höstas.
Häromdagen visades det ett program om på tv om binas viktiga roll. Det känns att vi jobbar med något som är både aktuellt och viktigt.

Nu när vi har en expert på plats passar  vi på att fråga om allt vi hittar...

En nykläckt flickslända minsann. Den har levt som larv i vår damm.

Vildbihotell i form av stubbe med hål samt vassrör

Vi tittar till våra humlebon

En jordlöpare provar vårt humlebo.
Gräv ner en kruka med lite torrt gräs i - vips så har du en bostad till dina humlor!

Vi skapar boplatser för vildbin vid en av "våra" dammar

På påsklovet kom personal från Parkförvaltningen med grävskopan. Nu var det hög tid för att skapa fler boplatser för de vildbin som bygger bo i den sandiga marken vid dammen "Stafsinge håla". För flera år sedan upptäckte vi att det tidigt på våren svärmade små bin i den solbelysta sluttningen.
I vårt projekt vill vi skapa förståelse för hur viktig den biologisk mångfalden är för oss människor och för en hållbar framtid. Ett sätt är att vara med och starta upp ett eget naturvårdsprojekt. Sagt och gjort efter kontakt med Ingela en av våra kommunekologer och Fredrik på Kultur och fritidsförvaltningen, kunde vi köra igång. Den första insatsen blev att låta grävskopan ta bort grässvålen på några ställen, eftersom bina behöver sand att lägga sina ägg i.
Just denna strålande påsklovsdag när grävskopan anlände så passade även bina på att svärma. Det blev en extra krydda för de fritidsbarn som följt med för att titta.
Vi har under våren lärt oss mer om pollinerarnas betydelse. Skillnader mellan bin, humlor, getingar och blomflugor och deras roll i naturen. Vi har också pratat om på vilket sätt de är viktiga för oss människor.
Snart ska vi få besök av en expert på området. Vi hoppas han kan berätta vad vårt lilla vildbi heter och om vi kan göra något mer för att gynna dem.

Vi träffar forskare vid Hertingforsen

På väg mot den nya GC-bron. Härligt att se Ätran rinna fram i sin gamla åfåra

Vi har återbesökt den nu Kungligt invigda Hertingforsen och den nya gång- och cykelbron över Ätran. Efter kontakter med Karlstad Universitet fick vi möjlighet att träffa Jonas och Peter, två av de biologer som studerar fiskarnas vandringar i den återställda forsen. Innan fiskarna, som fångats och räknats, skulle släppas ut fick vi möjlighet att titta på dem . Bland annat laxsmolt, de unga laxar som är på väg ut till havet. Det har redan vandrat förbi fler än 2000 stycken. Vi hade tur som även fick se en annan laxfisk nämligen öring. De berättade att laxsmolten har en svart fettfena (en liten fena framför stjärtfenan som alla laxfiskar har) till skillnad från öringen som har en ljus. En del laxar märks med en sändare för att man ska kunna följa deras väg ner för hertingforsen - tar laxen den nya öppnade forsen eller föredrar de den gamla vägen förbi vid kraftverket?! Hitintills verkar det som att många av dem gillar den nya vandringsvägen.
Nu kan man också titta direkt, via en länk på kommunens hemsida, om det vandrat förbi några laxar.
Förutom laxfiskarna hade vi tur och fick vi se två mörtar och en gös som också hade fångats in. Vi tackar för en trevlig förmiddag.

Häri ligger fiskarna som fångats in nedströms det nya fisksäkra gallret

Laxsmolt med svart fettfena

Laxen med en öring framför

Sändaren som  fästs på laxarna

Jonas och Peter pejlar in laxen

Mörtar

Fågelskådning på Källstorp våtmark

Idag hade vi en fantastisk förmiddag vid Källstorps våtmark. Vi skådade fågel tillsammans med vår mycket kunnige guide Tomas Andersson från Falkenbergs Ornitologiska förening. Vi hade både kikartränat och tittat på bilder av olika sorters fåglar vi misstänkte att vi kanske skulle kunna få se. Många arter blev det till slut exempelvis storspov, gravand, skrattmås, sothöna, kanadagås, knipa, vigg, skedand, tofsvipa.
Vi skådade både från fågeltornet och från gömslet. Fantastiskt att få uppleva den biologiska mångfald vi har i vår närhet.

Vi spanar efter kanadagås med Tomas i tornet

Där ute fick vi syn på skrattmåsar

Det är lite klurigt att hitta fåglarna, men kul att få prova tubkikare

I gömslet fanns det luckor att öppna. Här fick vi syn på gravand bland annat

Man kan även skåda fågel liggandes...